Stambyte är ett ord som framkallar rysningar hos de flesta lägenhetsinnehavare. Den stora frågan är när det är nödvändigt att göra något åt avloppsstammarna? Hur länge kan man vänta med att åtgärda stammarna innan läckor uppstår och hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut?  

– De flesta avloppsledningar behöver oftast inte åtgärdas under de första 30 åren. Det är en långsam process som gör att ledningarna till slut måste åtgärdas. De flesta avloppsledningar är av gjutjärn och när dessa korroderar i vatten kommer järnfasen att rosta och rosten tillsammans med grafit bilda en mer eller mindre porös massa på insidan av röret, ett så kallat grafiteringsskikt, berättar Jörgen Almqvist forskare vid Swerea KIMAB. Trots angreppet kan röret behålla sin form, men hållfastheten blir starkt nedsatt och röret bräckligt.

Angreppen är ofta lokala, en grafitpropp i ett lokalt angrepp i röret kan ge upphov till läckage t.ex. vid rensning av ledningen. Livslängden hos ett avloppsrör av gjutjärn bestäms alltså av deninvändiga korrosionen i röret.

Tillståndsbedömning av avloppsledningar

– Flera företag erbjuder att med hjälp av ultraljudsutrustning mäta kvarvarande godstjocklek på rörens väggar. Det är en metod som vi inte kan rekommendera, fortsätter Jörgen Almqvist.  Detta då sannolikheten är väldigt liten att man med en ultraljudsmätning skulle hitta den punkt med minst kvarvarande godstjocklek, där första läckaget kommer att uppstå, trots omfattande mätningar. Det här beror bland annat på att korrosionsangreppen uppträder ojämnt över rörytan och att inslaget av djupa lokala korrosionsangrepp vanligtvis är stort, vilket figur 1 visar.

Det går heller inte att använda invändig filmning, inte ens efter renspolning, eftersom grafiteringsskiktet sitter kvar runt innermanteln och helt döljer korrosionsangreppen. Figur 2. Det går enligt flertalet undersökningar inte heller att knacka på avloppsrören med hammare och lyssna på klangen för att avgöra ett avloppsrörs korrosionstillstånd.

Rörprover är att föredra

Den i dagsläget mest pålitligaste metoden är att ta ut rörprover från utvalda områden för att kunna avlägsna korrosionsprodukterna och mäta upp väggtjockleken i angripna områden hos rörproverna på laboratorium. Swerea KIMAB har stor erfarenhet av tillståndsbedömning hos avloppsstammar. Under flera år har vi fört statistik på de tillståndsbedömningar som institutet gjort. Institutet har även genomfört ett forskningsprojekt där samtliga delar ur ett 40 år gammalt rörsystem undersöktes.

Avloppssystemet satt i ett flerfamiljshus med tre våningar. Undersökningen omfattade såväl badrumsstam som köksstam, vertikala och horisontella rördelar. I projektet konstaterades att den vertikala badrumsstammen, uppvisade mest kvarvarande godstjocklek i källarplan och blev ungefär 0,5 mm tunnare för varje våningsplan uppåt man kom i huset. Det sämsta stället var luftningen där inget spillvatten passerar.

Med den vertikala köksstammen, var förhållandet det omvända. Den var sämst i källarplan och blev något bättre ju längre upp i huset den varit installerad.

De horisontella badrumsrören uppvisade kraftiga angrepp i rörens undre halva och var i något sämre skick än de vertikala badrumsrören.

De horisontella köksrören var de som var i absolut sämst skick, men även den vertikala köksstammen var efter 40 års bruk i mycket dåligt skick med ett stort antal genomgrafiteringar.

I tabell 1 och figur 1 presenteras data från 123 utvärderade rörprover. Tabellen och figuren visar medelvärden för korrosionshastigheten för rörprovens allvarligaste lokala angrepp. Antalet rörprover för horisontella köksrör och badrumsrör är förhållandevis litet men med hjälp av korrosionshastigheterna i tabell 1 kan man beräkna en generell livslängd. Tabell 2 visar den beräknade genomsnittliga livslängden utifrån en ursprunglig godstjocklek på 4 mm. Vid beräkningen antas att röret bör bytas då 1 mm av rörväggen återstår. I vissa fall spricker rören nämligen innan grafiteringen gått genom hela rörväggen. Detta beror på att det ofta finns inre spänningar i rören som uppstått vid svalningen efter gjutning. Det är mycket viktigt att hålla i åtanke att korrosionshastigheten i vissa fall kan vara högre än den genomsnittliga varför en tillståndsbedömning bör utföras i god tid innan rören uppnår den generellt beräknade livslängden.

När bör man göra en tillståndsbedömning

Rekommendationen är att utföra en tillståndsbedömning av avloppsstammar i god tid så att åtgärder kan utföras innan några problem uppstår (Ekonomiskt riktigt och tryggt för de boende). När avloppsrören är ca 30 år bör man överväga en tillståndsbedömning.

När rörens livslängd är förbrukad

När man kommer till den dag då det börjar bli dags att åtgärda stammarna finns det förutom traditionellt stambyte, metoder där man på olika sätt bygger upp ett plaströr inuti den gamla gjutjärnsstammen, så kallad relining.

Det finns inte så många undersökningar gjorda inom området relining av avloppsstammar men metoderna har använts under många år och det finns företag på marknaden som utlovar 10 års garanti. I de fall där tätskikten i badrummen behöver åtgärdas bör rekommendationen vara att samtidigt byta ut de horisontella rören. I de fall där tätskikten har en kvarvarande livslängd kan det vara bra att ha i åtanke att det finns andra metoder än traditionellt stambyte.

Kontaktperson
Jörgen Almqvist
Swerea KIMAB
073 510 67 14

[email protected]